Idag den 17 februari begravdes Maj-Britt Lovisa, min mormor.
Mitt hjärta värker men jag hoppas att mormor nu sitter och dricker kaffe med Doris, Signe och Ingamaj eller lägger en patiens samtidigt som hon tittar ut över havet. Kanske hon ser en älg eller två dricka ur vattenbrynet.
För mig är mormor havet, stugan, kaffe, korsord, blommor, smultron, kanelbullar, hemmagjord svartvinbärssaft, sju sorters kakor på julafton, virkade dukar och broderier, sockerskålen från Lövånger, den grå kaffehuvan jag använde som mössa när jag lekte som barn, skafferiet och det varma välkomnande köket, Lusen, gå och hämta tidningen, Kungens rummy, allsång och gammeldans med Bosse Larsson, den broderade jultermometern, sång, dockorna vi badade i den lilla badbaljan, dominobrickorna i Ögonblink-burken och en stor välkomnande famn. Och mycket, mycket mer som inte går att beskriva i ord.
Jag kan nu i februari på din begravning inte ge dig några ängsblommor som du förtjänar mormor, men så fort det blir sommar så går jag ut på ängen med mina barn, dina barnbarnsbarn, och plockar en bukett till dig!
Jag är så tacksam över att på lördagen innan du dog ha hälsat på dig och att vi då fick en så bra stund tillsammans. Det kommer jag att ta med mig i resten av mitt liv.
Mormor jag älskar dig.
