Här kommer kissekatten

Idag kom jag med leriga skor till jobbet.

Anledningen är att vår gräsmatta hemma är lite blöt och geggig just nu. Speciellt på vissa ställen efter sommarens aktiviteter.

Anledningen till att jag var ute och sprang på tomten i morse är grannens oranga långhåriga katt.
Jag tycker inte om att ha katter springandes på min tomt. De använder den som toalett och har man dörrar öppna traskar eländesdjuren in. Som sagt, gillar inte katter så där överdrivet mycket.

I morse när jag hade packat in barn och mig själv i bilen och backat ut från uppfarten så ser jag min antagonist sittandes mycket rofyllt på vår tvättstugutrapp. Tog ett raskt beslut, i med handbroms och ur med växel, upp med dörren och så satte jag av ut i mörkret.

"Schas katta" som den lilla lilla lilla gumman sa.

Katten sprang, och jag efter.

"Vad gjorde du mamma?" undrade storebror när mamman klev in i bilen igen.
"Jagade bort en katt" svarar mamman

Storebror är van, han har vuxit upp med kattbortskrämning så han ansåg då saken vara utagerad. Men lillebror är inte riktigt med på noterna.

"Mamma, vad gjorde kissekatten mammaaaa?"
"Katten sprang iväg" svarar mamman
"Jaha" säger lillebror
"Mamma, vad gjorde kissekatten mammaaa?" säger lillebror
"Mamma jagade kissekatten så att den sprang hem" svarar mamman
"Ok" säger lillebror
osv, se ovan i sjuttifjorton upprepningar
"Får jag prata nu?" undrar storebror
"Nej" säger lillebror
"Mamma, vad gjorde kissekatten mamma?" säger lillebror

Mamman gnisslar tänder och tycker att vägen till dagis har väl aldrig varit så lång.