Dags igen

Jag har jättemycket att göra på jobbet. Jättemycket! Och många planer, idéer och tankar kring hem och trädgård, ekonomi, pyssel, fotografering och tid i allmänhet. Så då är det inte så konstigt att man glömmer sin ena bilnyckel hemma. Inte heller är det konstigt att det tar ett tag innan man hittar den. Huvudsaken är att man kommer ihåg att leta efter den eftersom den är borta.

Fast man kan ju se det som slöseri av tid också eftersom jag inte behöver den nyckeln imorgon. Jag hade ju kunnat vika lite tvätt istället. Jag skojar inte när jag säger att över hälften av familjens kläder är i något slags efter-tvätt-stadie. Dvs i torktumlaren, i en blå IKEA-kasse eller på de underbara fantastiska nya tvättlinorna i tvättstugan. Vad jag hade gjort med mig själv om jag inte haft dem utan varit tvungen att som tidigare hänga tvätten på torkställningar i vardagsrummet vete tusan. Jag hade nog blivit totalt galen.

Som det är nu så är det helt underbart skönt att slippa se tvätten hela tiden. Det är till och med lite roligt och avkopplande att stå i tvättstugan, titta ut genom fönstret och filosofera lite när man hänger upp eller viker kläderna. Jag kände mig kanske inte riktigt så harmonisk för ett tag sedan när jag precis vid läggdags kl 23 upptäckte en tvätt i maskinen färdig för upphängning, men det var ändå rätt ok. Min smekmånad med den nyrenoverade tvättstugan är visst inte över än.