Fick ett så trevligt mail från en annan bloggare att jag fick lust att visa ett litet livstecken.
För ett livstecken är det väl att jag upplevt mitt första besök hos en akupunktör!?! Jag har konsekvent nekat alla förslag till akupunktur tidigare (vid förlossningarna till exempel). Vem vill gå runt och se ut som en igelkott liksom? ;)
Men idag hann jag inte med att protestera. Var hos en kiropraktor som helt sonika sa att "nu sätter vi lite nålar". När hon såg min min sa hon "vi börjar med en". Det slutade med att jag hade sex stycken nålar fördelat över ryggen och en i handen. Och jag tordes till och med titta på handen när nålen satt där. Det såg ut som en synål, bara lite längre. Hmmm...
Så nu vet jag hur det känns att vara en nåldyna. Och inte svimmade eller dog jag på kuppen heller. Go Petra go! ;)
tisdag 14 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Härligt!
Själv ska jag bli blodgivare och det känns lika hemskt...
Ha en härlig semester!
Men det hjälper, det får man trösta sig med. Har fått akupunktur ett par ggr när jag haft ryggskott, nålarna kändes emellanåt mer än ryggskottet, men sen skuttade jag ( nästan i alla fall) därifrån.
Hoppas allt är bra!
Kram
Mamman - det är inte så hemskt med blodgivande, jag lovar! Titta åt ett annat håll och tänk på något annat. Mysiga caféer i Skåneland kanske?
Annelie - Jo, det hjälper ju faktiskt! Känns mycket bättre i ryggen nu senaste dagarna!
Skicka en kommentar