Aj, aj, aj. Har varit och tränat med blåsor och skavsår på fötterna. Inte roligt!
Det hela började med vår, nya skor och en stegräknare! Promenerade från Centralen till jobbet i går morse. Hade nya fina vårskor på mig, som jag FAKTISKT hade haft vid två tillfällen tidigare utan att få skavsår. Gick med min stegräknare tickandes (helt normalt ljud enligt manualen) vid min sida och allt var frid och fröjd. Väl på jobbet med maratonlångt möte och nätverkssladd som inte existerade så hamnade jag i en annan tidszon och glömde bort vad klockan var framåt eftermiddagen. Eftersom det innebar att jag precis missade tåget så promenerade jag även på tillbakavägen till Centralen. Hade gott om tid och det var strålande fint väder. Tyckte att det kändes rätt bra att vara i storstaden med vårsomriga människor runtomkring på gatorna. Kom fram till Centralen och satte mig att vänta på tåget. SMÄRTA!!! Skorna lossnade liksom från fotsulorna i det läget och då kände jag hur fruktansvärt ont jag hade. Skavsår på vristen, tårna och en söndertrasad blåsa under ena trampdynan. Alla soliga somriga tankar var som bortblåsta och jag kände mest av allt för att lägga mig ner och kvida i ett hörn. Men man är ju stålkvinnan och det var bara att bita ihop och tänka sig Simon entusiastiskt sägandes "Heja mamma, heja mamma" för varje stapplande, linkande steg och ta sig hem på något sätt.
Imorse var det sedan bara till att bita i det sura äpplet och ikläda sig gympaskor igen. Precis som man har i lekparken till exempel. Med fem plåster på fötterna så var det bara att gilla läget och acceptera att vårskorna fick stå kvar på skostället trots det fina vädret. Kompenserade det dock med att ha kortsockar och uppvikta jeans. Fast då blev det nästan kallt på benen... ;)
tisdag 6 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar