fredag 9 maj 2008

Borttappat

Idag har jag tappat rösten. Eller inte helt... för ibland låter jag som en tonåring i målbrottet, det svajar och bryter av och väser högt och lågt och ibland låter det ingenting alls. Bäst, eller i alla fall mest, låter jag om jag sänker rösten så att jag pratar lite så där hemligt, halvviskande... Men stämbanden är inte särskilt glada på mig nu framåt kvällen. I och för sig har jag ju inte pratat alls nu på typ två timmar sedan barnen gått och lagt sig men detta väsande som blir om jag försöker hosta eller yttra några ord kan inte vara hälsosamt. I morse sa maken att jag lät som Chewbaccas faster! Tur för husfridens skull att han inte är hemma nu på kvällen. Hade han hört mig nu hade han garanterat kommit med än mer svidande kommentarer. Och då hade det inte blivit kul för honom vill jag lova! ;)

Rösten kanske har försvunnit in i ett av de där berömda svarta hålen som finns där ute på det stora mörka himlavalvet?! Det är ju så att man inte vet så mycket om de där svarta hålen mer än att det är fyllt med borttappade strumpor (maken till paret ligger hemma i folks byrålåda och väntar på att makan ska återfinnas... tji fick de!) och diverse andra konstiga tappade saker. Nu är det i alla fall så att jag tydligen undermedvetet är svaret på spåren. Det måste nämligen varit till ett sådant svart hål jag försökte kommunicera någon oerhört revolutionerande vetenskaplig upptäckt häromdagen när jag satt med telefonluren mot örat på jobbet och inte fattade varför jag inte hörde någon ton. Visst är det en fantastisk teori!! Om den ändå vore sann! Faktum är att luren faktiskt inte var inkopplad (utan bara låg bredvid telefonen som en död sill) och att det hade gått mycket bättre om jag hade använt mig av det headset som jag kopplade in på morgonen. Så där höll jag på några gånger under dagen till mina kollegors stora förtjusning. Själv kände jag mig rätt fånig redan första gången jag lyfte luren och inte fick något svar... för att inte tala om hur jag kände mig andra och tredje gången... ;)
Tur att man kan glädja någon i alla fall.

0 kommentarer: