Virkat är vackert

Goa Ewa har virkat vackra vantar till mig i julklapp. Gissa om jag blev glad! Hade dem stolt på mig igår när jag for runt på byn. Fina vantar att visa upp kan vara bra att ha när man oftast "glömmer bort" att ta på sig vantar när man stiger ur bilen för att man ska ju bara gå över parkeringen och in i centrum. Slutsats, mina händer behöver vackra vantar! Så tack Ewa och så hörs vi mer framöver!

Goa Ewa har även tidigare under året gjort så att jag inte behöver frysa nu när det börjar bli kyligare även här i mellersta Sverige.

Raggsockarna skrotar jag runt i för att slippa frysa om fötterna (tofflor kan jag inte ha för sätter jag på mig dem så ska barnen prompt låna dem) och Åre-mössan jag köpte av henne är helt underbart fantastisk. Den kom väl till pass här. Jag kan till och med på mig mössa när jag ska till jobbet numera. Min pappa tackar dig Ewa för att du lyckats med något som han försökt med i alla år. Att få mig att inse att man fryser mindre om man har en mössa på huvudet.

Genom Ewa hittade jag också till Englagård. Och där fanns Karina som virkar snöstjärnor. Vackra virkade sockerstärkta snöstjärnor flyttade söderut från nordligare breddgrader och pryder nu våra fönster. Det behövs eftersom marken utanför saknar snö. Fast det snöade faktiskt lite försiktigt på julaftonsdagen. Och vi har ju vacker frost ute i alla fall som jag skuttat omkring i trädgården och fotograferat.

Med dessa bilder önskar jag alla som tittar in ett GOTT NYTT 2009!