Privilegium

December var en hektisk tid för madebycanberger.se

Det har varit en hel del julklappar till glada mottagare att göra. Vilket har varit underbart roligt även om det inte var helt väntat och inplanerat för tidsmässigt tillsammans med övrigt julbestyr.

Men den beställning som sticker ut mest, och som vi är gladast åt att få ha gjort är två vigselringar!

Helt ovetandes gjorde vi ett par ringar med ett årtal instansat. Vi visste att det var till ett speciellt tillfälle och att de behövde vara framme till ett speciellt datum som inte var julafton. Men inte att det var något så stort!

Så man kan lugnt säga att det pirrade till extra i maggropen när vi läste beställarnas inlägg i vår gästbok på hemsidan. Ett privilegium att få "vara med" på en så stor dag, TACK!

Allt är inte guld som glimmar

Tiden går fort. Det är svårt att hinna med allt roligt. Så jag ligger lite efter...

Imorgon är det fredag igen. Det betyder att det också VAR fredag för sex dagar sedan. På fredagar har jag tänkt att jag ska vara med i Fredagstema: Show and tell. Speciellt i fredags eftersom det var SMYCKEN som var temat.

Och eftersom smycken kan vara av GULD så passar jag på att lägga det här inlägget även i kategorin Tisdagstema där temat vecka 48 är just guld.

Jag älskar smycken. Allra mest min förlovnings- och vigselring och de örhängen som jag har varje dag. Har fyra hål, två i varje öra, vilket gör att jag kan ha dels de vackra örhängen jag fick i morgongåva av maken och dessutom samtidigt de söta guldknopparna jag fått av kära mor och far.

Guld

Så eftersom jag verkligen vill visa smycken så gör jag det här, fast det var fredag för flera dagar sedan. Håll till godo!

Knythalsband i blått till kollegan T

Fotografering utomhus på härligt funkiablad

Glittrigt och lite guldigt

Stark turkos

Svart och rockigtElegant bling-bling

Ulligt och bulligt

Armband och örhängen ihopkomponerat tillsammans med beställaren till hennes mor.

Kul att få göra något helt personligt!

Mitt eget halsband.
Det tillhörande armbandet tappade jag för ett tag sedan och letade förtvivlat efter.
Som tur var återfann maken det efter några dagar i lilla bilen.Mitt gråsilvriga halsband som jag varierar genom att bära i olika i olika längder beroende på humör.
Söta små hjärtan
Vackra sötvattenpärla
Silverhjärta i doppresent till Amanda
Namnstav till kompisen S med sten som är "lilarosa" :)
En symfoni av namnbrickor

Vacker frost

Smittad

Ute luktar det höst. Härligt. Fast är det egentligen så fräscht om man börjar fundera på vad det är som luktar...? Löv som börjar förmultna och blöt lerig jord...

Njöt i alla fall av gårdagen i solskenet på en bänk i lekparken när "di sma" smutsade ner sig i sandlådan. Lilla killen hade problem med sina nygamla skor i kombination med alla löven som fallit ner på marken och täckte typ hela gräsmattan. Men han var lika glad för det även om han ramlade ett otal gånger. Han fick ju i alla fall gunga så bara det gjorde ju att dagen var räddad. Annars började den ganska dåligt för lillebor som fick se storebror åka till dagis med pappa och själv fick han vara hemma med mamma. Stackars liten, och stackars mamma som kände sig något ratad och "dum" som tänkte att han skulle få vara hemma och pigga på sig ordentligt efter febern han haft.

Han glömde dock bort den oförrätten ganska snabbt och gladdes åt att få solo tillgång till mammans uppmärksamhet. Så vi lekte med bilar, klossar och dammsög. Vika tvätten hade jag också tänkt hinna med men det ville inte S, så det får vänta till en annan dag. Vi hämtade storebror lite tidigare på dagis istället och tog alltså en sväng förbi lekparken på väg hem. Och så gick vi förbi stora kastanjeträdet. Till och med jag fick så jag teg. Så många kastanjer hittade vi. Så nu har vi små skålar med kastanjer lite här och var i huset. Och med här och var menar jag verkligen här och var. För den ena skålen är på vift. Kan inte hitta den. Antingen har storkillen ställt den någonstans där han tycker att den passar extra fint eller så är det bara så att jag inte ser den i mitt feberomtöcknade tillstånd. För nu när båda barnen är friska nog att gå till dagis så är det min tur att bli sjuk. Stackars mig!

För er som gillar hjärtan... Glöm inte bort att titta på vår hemsida.

Vi har lagt in en del nyheter och har specialerbjudande på hjärtan t.o.m 26 oktober

Jag hjärta blogg

Jag har fått beröm! Det värmer skönt i hjärtat.

Det tillsammans med alla små kommentarer ni läsare gör till mina inlägg ger en härlig känsla. Av samhörighet. I den här "klubben av inbördes beundran" som några kallar den. På ett sätt har de väl rätt. Det kan vara tillrättalagt och man visar kanske inte alltid den stökigaste mest röriga sidan av sig själv men so what? Huvudsaken är väl att man mår bra av det!?!

Och det gör jag. Mår bra av bloggandet. Inte bara av att skriva själv utan också att få läsa alla fina bloggar med tankar och funderingar. De berör, de är inspirerande, upplyftande, vemodiga, vackra, hjälpsamma, finurliga och roliga. De uppmanar till eftertankar, både positiva och negativa.

Så tack Ewa för utmärkelsen. Ewas fina blogg hittar du här! Jag har funderat och funderat vilka sju jag ska skicka den vidare till och jag har valt ut några av mina favoriter, oavsett om de fått utmärkelsen tidigare eller inte.

tidsmästarinnan

Tina T

Vitt är vackert

Mamman i huset

Flitiga Fredrika

Radhusdrömmar

A home far away

Utmärkelsens regler och restriktioner

1. Den nominerade får lägga upp bilden på hans/hennes blogg.

2. Länka till personen du fick den ifrån!

3. Nominera minst 7 andra.

4. Länka till dom i inlägget.

5. Lämna ett meddelande på den nominerades blogg.

Och till sist, lite hjärtan till alla där ute, stora som små, glada som ledsna...

Jag kommer att ha en specialkampanj med hjärtan på vår hemsida vecka 42 och 43. Kika gärna in där då och se vad som erbjuds. :)

Börja om från början och lite ego-tripp

Nu på kvällen kan ni tro att det pysslats i smyckesverkstan! Vi fick en expressbeställning igår på ett silversmycke så det var ut i garaget som gällde. Superkul! Nu ska jag bara gå till mitt "postens service-inlämningsställe" eller vad det heter nu för tiden och lämna in paketet så att det kan komma fram till stora födelsedagen. Eftersom det är en present med rätt personlig anknytning så visar jag ingen bild. Men det blev väldigt fint!

Däremot så tänkte jag visa det eländes eländiga halsband som jag knåpat ihop nu på kvällskvisten. Eländes elände kommer sig av att när jag knåpat ihop hälften av pärlorna så råkade jag vända tråden åt fel håll så att säga. Fem... Jag säger FEM ynka pärlor satt kvar så det blev till att lägga sig på knä och plocka plocka plocka upp pärlor från ett rätt skräpigt och kallt garagegolv. Sedan fick jag alltså börja om från början i stort sett. Jag sa en hel del rätt fula ord då kan jag lova.


Fula ord kan man däremot inte använda om detta smycke som min man gjort åt mig. I och för sig på min uttryckliga order, men det var väl ändå snällt av honom! ;)

Nästa station: Jakobsberg

Idag har jag haft långlunch. Två timmar. Åh, så härligt tänker ni. Hon måste ha varit ute och storshoppat på klädrean, eller hon åt lunch med en kompis, eller hon var och klippte sig eller gjorde något annat trevligt. Men icke sa nicke!

Märkte när det var dags för lunch att "hmmm... vad konstigt att min mobiltelefon inte varit så där irriterande idag och burrat varje gång den tycker att den ska påminna mig om något möte eller uppgift som ska göras på jobbet". Tänker att den säkert stängt av sig och behöver laddas men den ligger inte i väskan när jag tittar efter. Och inte på skrivbordet. Funderar. Vart har jag varit idag på jobbet, har jag lagt ifrån mig den någonstans? Går en liten runda men den ligger inte vid kaffemaskinen och inte i fikahörnan. River ut allt ur väskan och vänder den upp och ner. Nej, den ligger verkligen inte där. Ringer till mobilen men hör den inte någonstans så jag har alltså inte slängt den i papperskorgen eller råkat putta ner den bakom skrivbordet. Vart kan den vara?

Ringer till makens mobil, inget svar. Ringer hem, inget svar. Vart är han? Ringer igen, nu svarar han. Han får också leta, men den finns ingenstans synligt hemma. Inser att det bara finns ett ställe kvar att leta på och det är i bilen. Nackdelen med det är dels att jag står på en infartsparkering med inte världens bästa track-record och dels att om jag lagt telefonen där jag brukar i bilen så är den fullt synlig för alla som kikar in genom fönstret för att se om det finns något värt att stjäla. SUCK! Meddelar mina kollegor att jag ska ut och åka tåg ett tag och ger mig iväg mot pendeltåget. Handlar lunchsmörgås på vägen och hinner äta den medan jag väntar på tåget. Att jag är så pass lugn som jag är fortfarande ska jag ha en eloge för tycker jag! Har i och för sig inte börjat tänka på vad jag ska göra om rutan är inslagen när jag kommer fram till bilen...

Framme i Jakan, går nerför trapporna, genom gångtunneln, uppför trapporna, bort till Lilla Bilen på parkeringen. Jaaa, där ligger den helt lugnt och stilla min lilla kloss till mobil. Mumlar några väl valda ord men jag är ändå rätt lättad att jag hittat den. Tillbaka till stationen, nerför trapporna, genom gångtunneln, uppför trapporna och då inser jag att jag ser baklyktorna på tåget som jag hade velat åka tillbaka till stan med. Jag får vänta på nästa tåg som borde gå om typ en kvart för ... det brukar de göra ... Men inte idag för det är sommartidtabell som gäller! I 30 F*****G MINUTER FÅR JAG VÄNTA! Ok, jag kanske inte är helt så lugn som jag vill låta påskina ...

Så, det har jag gjort idag på min lunch. Åkt fram och tillbaka till Jakobsberg. Väldigt upplyftande!

I såna här lägen får man tänka på något annat positivt istället. Som att ni tittar på vår hemsida. Och att alla bara har haft bra saker att säga! Det är kul! God natt!